ELINAahlqvist

Det är inte riktigt min dag idag.
Känner mig bara så jävla förbannad, men har ingen aning om varför..
Det är väl smågrejjer som dyker upp hela tiden och när det blir för mycket så..
Mycket snacka och lite verkstad kan man väl säga.

Och så är hela dan förstörd.
Man hinner bara sluta sen är det lika å lägga sig igen.
FAAAAAN... Roligt jävla liv. Super kul.. Kanon kul. Not!.

Har mest jobbat idag.
Som vanligt skrattar man hela tiden.
Jag & Emilia fick bland annat köra en bil från flyget som luktade spya. Det måste ha sett lite roligt ut när vi hade alla rutorna öppna när det var -14 ute. Vi höll på att spy själva, fy fan va det luktade äckligt..
Det är vad jag minns bäst från dagen, haha.

Sen måste jag säga att jag har dom bästa cheferna ever. Synd att jag inte fick en bild på Stephen när han hade pysslat ihop en mössa, haha. Det var kul :p.

JA. Det var väl det.

Snodde en bild från hans Fejja :p Självaste Jonatan på studenten.

Har kommit hem från jobbet för en timme sen ungefär.
Jonte ringde och vi pratade i 50 minuter!. Och han hade goda nyheter minsann, han kommer hem på fredag!!. Fan va roligt! :).

Jag trodde att Ronja skulle komma hem på fredag, men tydligen var det först på tisdag nästa vecka.. Det var däremot lite tråkigt..

Ska äta sen duscha.. Efterlängtat.

Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte vad det är som pågår. Det jag vet är att jag är sjukt less på det här. Och jag hatar när folk ska fråga alla andra istället för att tex ringa och fråga personen själv. Vad är problemet?
Dessutom har man kännt varandra i princip halva jävla livet. Och speciellt du, tyvärr, så känner du mig väldigt väl.

Va fan är problemet? Myntet trillar inte ner. Hissen går inte ända upp. Ljuset tänds inte.

När jag tänker på det blir jag så jävla förbannad. Varför inte bara låta mig vara ifred? Och om du inte vill det, så se till att ställa frågorna till mig nästa gång. Och gången efter det. Förhoppningsvis blir det inte en gång efter det, för det är en gång för mycket..

Anledningen att jag skriver detta här är för att jag vet att du läser.

Jag tycker det är sorgligt det som händer. Jag menar, vad hände egentligen!?. Du vet att du kan så mycket bättre än det du håller på med, du vet att du är såååååå mycket bättre. Det här är inte du, inte det minsta, du är inte såhär.
Även om tider förändras, så ska man vara sig själv. Det finns inte den minsta anledning till att ändra på sig, för det håller inte i längden.

Men jag slipper rädda dig den här gången. Jag slipper det. Håll mig utanför.

Varför jag bryr mig är för att jag blir indragen i skiten hela tiden. Varför?.

Gör mig en tjänst. Sluta upp med det bara. Låt mig vara. Och om du undrar något så är jag ett samtal bort, jag vill inte höra nå mer, nu räcker det. Och om jag hör något igen, så ringer jag själv och då lär jag vara förbannad. Och det är inget hot, det är ett löfte.

Tack & adjö.

Det har varit en lugn helg med mycket skratt!.
Men det var välbehövligt! och jag har fått sova ut, helt otroligt.

Emma sov här inatt. Stackarn var helt slut när hon skulle upp och jobba vid 8, hon fick inte sova så många timmar. Men hon fick iaf kvällsfika på sängen, så hon slapp somna hungrig :).

Idag är det bio som gäller. Har helt glömt att kolla vad det är för film idag, haha. :)

Till att börja med kan jag berätta deras namn. Mamma Marielle & pappa Roger.



Jag kan inte annat än säga vilken jävla tur jag har haft. En mamma & pappa som ställer upp i ur och skur, ger dig råd, pratar med dig, skrattar med dig.

Och självklart får vi inte glömma kärleken.
Som att kliva in genom dörren och känna att du är välkommen, känna värmen. Istället för att väskorna står där på din 18årsdag och du kastas ut för att hitta ditt egna, klara dig på egen hand.

För vissa är det löjligt, men för mig är det viktigt. Jag säger till mina föräldrar att jag älskar dem ibland. Jag kramar dem ibland och frågar hur jobbet gått under dagen.

Mamma är den flummiga typen, haha. Och mina vänner som träffat henne förstår precis vad jag menar. Man kanske blir lite rädd för henne första gången, men hon är absolut inte farlig. Hon kan också bli riktigt förbannad, och då är det inte kul..

Pappa är den lite mer försiktiga, lugna typen. Men samma där, han blir inte ofta förbannad, men när det händer så är det inte lugna gatan.. Fast inte på samma sätt som mamma. Mamma får typ svarta ögon, haha.

Jag har otrolig respekt för mina föräldrar. Och dom är underbara.

Min tro.. Hmm..

Jag är inte religiös. Men tro gör man alltid, men på vad är ju frågan..

Jag tror på ärlighet. Jag tror att något händer när man dött, man dör liksom bara inte. Jag tror på spådom. Jag tror på kärleken.

Jaa. Som sagt.. Det var svårt det här. haha.

Det blev en lugn hemmakväll idag, & idol såklart.
Jag har knappt kollat programmen men alla Jays uppträdanden har jag kollat, han är sjukt jävla grym!. Redan när han sjöng på audition sa jag att han skulle vinna, så snart är det upp till bevis! Jag tror inte att jag är den enda som hoppas på att han tar hem segern!.

Hade andra planer idag, meeeeen när man har vänner som sviker en så ;p, (Pontus, känn dig inte träffad..haha).

Det blir spännande å se hur dagen slutar.
Ha en bra kväll.

Min första "riktiga" kärlek var nog när jag just fyllt 13.

Vi var tillsammans i drygt ett år. Och jag skulle nog beskriva det som väldigt stormigt, men mycket kärlek. Han ville ha kontroll. Den kontrollen som jag inte accepterade, och det var nog det som förstörde det hela. Över lag kom vi inte riktigt överrens på de flesta punkter.
Ofta bråk.

Efteråt har vi inte heller kommit överrens speciellt bra. Om vi träffades på en fest slutade det alltid med att ena gick därifrån eller att man spottade varandra i ansiktet.

Men det kom en vändning. Det hände nåt så att säga, något som jag inte riktigt vill gå in på. Men jag hörde av mig till honom och bad om ursäkt om allt och så vidare, pratade ut och visade att man brydde sig.


Efter det har vi kunnat bete oss som folk, och de vill jag påstå är positivt iaf haha.

Mitt namn är Elina, 19 år. Uppvuxen i Jukkasjärvi, flyttade till Kiruna för 3 år sedan ungefär. 

De två första åren på gymnasiet studerade jag handels och administrationsprogrammet i Gällivare. Jag trivdes inte speciellt bra så jag flyttade hem till Kiruna och gick marknadsmedia sista året.

Som person är jag snäll, kanske alldeles för snäll ibland.
Jag är väldigt impulsiv. Om jag hade ett fett sparkonto hade jag nog varit på resande fot världen över just nu. Jag är ingen vidare planerare, så jag tar heldre dagen som den kommer.
Var dag är olik sig. Jag kan vara väldigt tystlåten och tillbakadragen, men även helt ur kontroll, då har jag troligtvis ätit eller sovit dåligt haha..

Jag har ingen aning om vart jag ska i livet. Flickan som inte vet vad hon vill är en klockren beskrivning.
3 dagar efter studenten började jag jobba heltid på Europcar som biluthyrare. Och där är jag kvar fortfarande och trivs väldigt bra.

Jaa. De var väl det.. haha

Man tänker och tänker men kommer aldrig fram till något.
Nu är det dags att rycka sig i kragen.

Hittade bilder från mösspåtagningen/studenten <3










Tänk vilka tider. Ta mig tillbaka!